Hej Bloggen. Nu tar en liten paus i mitt flängande hit och dit och då kom jag att tänka på att det idag är den 10 december. Det innebär att jag bara har en månad kvar i USA! Det känns helt overkligt och jätte skumt att jag är så nära att åka hem igen. För varje dag som går så kommer jag ett steg närmare den dag jag ska sätta mig på flyget till Sverige. Wow, säger jag bara. Ska jag skratta eller gråta över detta?

Det kanske låter konstigt, men jag vet faktiskt inte vad jag känner eller vad jag ska känna. En del av mig är hur överlycklig som helst att jag kommer kunna träffa hela släkten och alla vänner igen, men en annan del av mig är nervös över att lämna allt här. Detta har varit mitt hem nu i över ett år och alla jag lärt känna under min tid här har blivit en så stor del av mitt liv nu. Alla au pairer från alla möjliga hörn i världen som jag träffat och min värdfamilj kommer alltid ha en plats i mitt hjärta nu. Hur många av alla de man träffat kommer man att hålla kontakten med eller träffa igen? Jag är så kluven och vet inte vad jag ska känna, tycka eller tänka. Är det fel av mig att vara rädd och nervös över att åka hem? Borde jag inte vara utom mig av lycka och inte vilja något hellre? Fy, vad jobbigt det är att ens känslor ska åka berg-och-dalbana hela tiden och inte bara kan hålla sig på en lagom nivå. Vad är rätt och vad är fel?